De senaste två veckorna har varit rent ut sagt skitjobbiga! Massa medicin och sängliggande på grund av dagliga attacker. Därför kändes det extra bra med lite motivation, energi och livslust i och med stependiumet + det faktum att jag faktiskt klarade senaste tentan som jag var säker på att jag failade, den som var precis efter pappas 50-års fest. Att jag faktiskt kan fastän jag är nere på botten är ganska motiverande :) heja mig! Men som jag sa till mina finaste klassisar innan idag; utan deras hjälp hade jag inte klarat den här terminen. De är mina guldklimpar och stöttepelare ❤️